storiesbyri.blogg.se

 

 

Jag höll på att förbreda mina saker för kvällens uppdrag. Det var fredag kväll, och mitt uppdrag var att döda alla killar i The Richets. Alla i Silent Hill ville ändå bli av med dem, och jag fick äran att döda dem. Det gjorde mig stolt. Jag packade min svarta ryggsäck med min 9mm pistol, vätska, tändare och några bomber i nödfall. Det skulle inte vara lätt att döda 12 killar. Men svårt skulle det inte heller vara. Jag stängde väskan och la den på min säng. Det var några timmar kvar tills uppdraget och jag gillade att vara förberedd. Jag satte upp mitt hår i en hästvans och satte på mig vardagskläder, som Erin kallade det, och gick ut ur rummet. Jag gick ner till vardagsrummet där killarna satt och spelade tv-spel, Erin läste en modemagasin och Marco pratade i telefon. En typisk dag i The Crips gäng. Jag satte mig ner bredvid Erin och sneglade lite på hennes tidning, hon tittade på bäst klädda delen i magasinet. Personligen tycker jag ingen av kläderna dem hade var snygga. 

"Sam och Erin jag vill att ni åker till Poccers hus och hämtar upp en väska med pistoler." sa Marco när han lade på i telefonen. Erin svarade inte och tittade fortfarande i magasinet. Hon tittade inte ens upp.

"Uhm, har vi inte tillräckligt med såna?" undrade jag. Hela källaren var fan full. 

"Jo, men dem ska säljas vidare, tänk lite Sam. Men skynda nu, jag behöver dem så fort som möjligt." svarade Marco och reste sig upp och gick ut från vardagsrummet. 

"Kom så går vi." sa jag till Erin och ställde mig upp. Hon tittade förvirrat upp från tidningen.

"Vart ska vi?"

"Hörde du något av vad Marco sa ens? Vi ska hämta upp pistoler från Poccers." flinade jag.

"Oh, nu?" sa hon.

"Nej, nästa år. Vad tror du? Ja, nu."

"Uhm, Jag kan inte följa med, ta med dig Joe eller nåt."

"Varför kan inte du följa med?" frågade jag misstänktsamt.

"Jag måste göra en sak, jag berättar sen okej?" sa hon snabbt och tog sin tidning och gick ut ur från vardagsrummet. 

"Okej.." sa jag högt för mig själv med en förvirrad min på ansiktet. Jag vände mig om till Joe, Luke och Kyle som spelade tv-spel på tv:en.

"Så vem av er kan följa med mig?" frågade jag.

"Vart?" svarade alla samtidigtt.

"Är det någon annan än jag som lyssnar på vad Marco säger i detta hus eller?! Ugh, kan någon av er följa med mig och hämta upp pistoler från Poccers?"

"Jag kan." sa Luke och la ner sitt spelkonsol och ställde sig upp.

"Vilken gentleman du är, Luke." skämtade jag. Vi skrattade och gick ut till hallen där alla bilnycklarna låg i en skål. Jag la min hand i den och tog första bästa, det spelade ingen roll vilken bil vi tog. Jag kollade på nycklarna, vi fick köra Hummern idag. Ganska bra bil.

 

Vi gick till bilfarten och satte oss i bilen. Jag startade motorn och började köra. Luke satt och smsade med någon och personen som han smsade fick honom att le. 

"Har du en ny tjej?" log jag och tittade på honom.

"Maybe. Inget seriöst, dock nu när jag kanske hamnar i fängelse igen." svarade Luke och hans leende bleknade bort.

"Kom igen, Luke. Vi brände hans kropp. Dem har inga bevis alls mot dig. Ett vittne är ganska svagt när dem inte har några fysiska bevis." sa jag. Han svarade inte och log bara som svar. Luke var nog den svagaste i gruppen. Inte fysiskt, men mentalt. Han fick alltid skuldskänlor när han dödade någon, medan vi andra inte brydde oss alls. Han förtjänade inte att leva den här livsstilen, han var alldeles för godhjärtad. 

Jag parkerade bilen på Poccers uppfart och vi gick av bilen. Några killar från det gänget satt utanför ytterdörren och rökte. Jag gick fram till killarna och dem gav mig gillande blickar. Äcklen. 

"Vart är Dwayne?" frågade jag.

"Uppe i sitt kontor." svarade en av killarna och jag nickade. Jag in genom dörren med Luke tätt bakom och upp genom trapporna. Jag brydde mig inte ens om att knacka, jag öppnade dörren och Dwayne satt där och skrev på något papper. Han tittade upp på oss och log. Dwayne var en svart man i 40 årsåldern som var gruppledare för Poccers som bestod av 10 killar. Han tog upp en stor väska under skrivbordet. Han var en av Marcos närmaste vänner.

"Hälsa Marco från mig." sa han och gav väskan till Luke och jag nickade.

"Alltid trevligt att se dig igen, Dwayne." sa jag och han skrattade. Vi gick ut ur huset och tillbaka till vår bil.

 

När vi kom hem gav jag väskan till Marco.

"Lycka till ikväll, Sam." sa han och log. Jag behövde inga "lycka till" för att klara mina uppdrag, jag gjorde dem perfekt ändå. Men det gjorde mig glad ändå. Jag gick upp till mitt sovrum och öppnade min garderob. Man skulle alltid ha svart på sig om man gjorde sina uppdrag på kvällarna, så man smälter ihop med natten. Jag tog ut ett par svarta leggins, svart t-shirt, svarta handskar, svart tygmask som bara hade hål genom ögonen så ingen kunde känna igen. Plus mina svarta Dr. Martens och min svarta skinnjacka. Jag klädde av mig mina vardagskläder och satte på mig allt. Jag hade mitt hår uttsläppt, för om jag hade i hästsvans, eller en bulle kunde man se att jag var en tjej genom tygmasken. Jag tog på handskarna sist och tog min väska som låg på min säng. Jag brydde mig inte om att säga att jag gick till någon, och gick bara ut och satte mig i den svarta bmw:n. Jag la ryggsäcken på passagerar sätet  och började köra. Det var nog bäst att jag parkerade bilen några hus ifrån The Richets. Ingen skulle misstänka något då. Jag var alltid nervös innan jag gjorde uppdrag men när jag väl håller på går det hur smidigt som helst. Jag tog ett djupt andetag och andades ut. Det skulle gå bra, Det var natt, och det var knappt några bilar på vägen så det gick snabbt att köra dit. Jag parkerade tre hus ifrån The Richets.

 

Jag satte på mig tygmasken och hade ryggsäcken på. Jag låste bilen och gick det sista till deras hus. Jag tyckte att det var lite konstigt att hela deras hus var nedsläckt. Det brukade alltid vara tänt. Vilken otur jag skulle ha om dem inte var hemma. Jag gick igenom grinden och såg att deras ytterdörr var vid öppen, men hallen var nedsläckt. Vad fan pågick? Jag la sakta en hand på dörren och öppnade lite till. Jag tog av mig tygmasken för att se bättre. Jag öppnade min väska och tog ut min 9mm, och höll den i ena handen medan jag stängde väskan igen. Jag höll pistolen hårt med båda händerna. Jag gick in i hallen och där var det tomt. Hela huset var fan knäpptyst, och det var konstigt med tanke på att de var en grupp med 12 killar. Jag gick sakta in i vardgasrummet och försökte inte att göra några ljud alls. Man visste aldrig vilket monster som gömde sig i mörkret. Jag blev chockad över vad jag såg när jag kom in i deras vardagsrummet. Det låg sex döda kroppar på golvet. Det var som fan.. Vart var dem sex andra? Jag tittade upp mot trappan och såg att det låg tre kroppar där. Vem fan var det som fick samma uppdrag som mig?! Jag hoppade över kropparna som låg på trappstegen och kom upp på övervåningen.Det låg två kroppar i hallen på övervåningen. En kvar. Jag kollade igenom några rum, och hittade inget. Jag hörde ett ljud och stelnade till. Jag var nästan säker på att det kom från Chad's kontor, ledaren i The Richets. Jag gick ljudlöst dit. Der var helt öppen. Det var en kille som stod ryggen mot mig och tittade ut genom fönstret. Under honom låg Chad. Död. Vem fan sa till honom att göra MITT uppdrag.