Kapitel 4 - Run like you stole something - "Det är du som är Bieber, va?"

Previously
 
"Whoa, någon verkar desperat." sa jag men rörde försiktigt insidan av hennes lår. Hon drog upp sin klänning lite och jag fick en bättre syn av det som fanns mellan hennes ben. Hur mycket jag än ville, kunde jag inte fortsätta. Jag hade en fest att gå på, och en kille att döda.
"Jag har inte tid med det här, stick." sa jag och reste mig upp och tog min kostym. Hon mumlade något ohörbart och gick ut ur rummet. Jag satte på den svarta kostymen och dem svarta skorna. Jag tog upp en cigg och tände den och gick ner till min bil.

Sam's point of wiew:
 
När jag kom fram var det fullt av bilar överallt. Det var en betjänt som öppnade bildörren åt mig och jag log och gick av. Jag gav betjänten bilnycklarna så att hon kunde parkera bilen. Jag tog en del av klänningen i handen så jag inte skulle ramla. Jag gick upp för trappan och in genom entre dörren där det stod en betjänt som höll upp en bricka med glas med vin. Jag tog en och gick in. Det var en stor sal och folk minglade runt och serveringsfolk gick runt och bjöd folk på något att äta och påfyllning av vin. Jag tittade misstänkt ut genom folkmassan här. Jag visste inte vilka som jobbade åt The Lighters så vem som helst kunde jobba åt dem. Jag tog upp min mobil och skickade ett sms till Joe. "Ser du nåt?" skickade jag och tog en klunk av mitt vita vin. Efter någon minut kom ett svar. "Nej, har inte kunnat hacka mig in i systemet ännu. Säger till när" Jag svarade inte och gick genom salen och tog små klunkar av vinet medan. Hur fan skulle jag veta vilka som är med i The Lighters? Jag ställde mig bredvid ett bord där det fanns tilltugg. Jag tittade på det, men det såg inte så tillfredsställande ut. 
"Stalkar du mig?" sa en mörk röst bakom mig och jag vände mig om. Det var killen som tog mitt uppdrag. 
"Antagligen du som stalkar mig, eftersom du kom fram till mig." sa jag kallt och tittade upp på honom. Nu kunde jag se hans ögonfärg. Honungsbruna. Dem påminde mig om "honom". 
"Well, lika kaxig som igår kväll ser jag" sa han och la sina händer i fickorna. Jag drack det sista av vinet och tittade ännu en gång ut över folkmassan. 
 
"Letar du efter någon speciell?" frågade han. Vad fan ville han veta det för?
"Nej vad får dig att tro det?" sa jag och tog ett till glas vin när en betjänt gick förbi med brickan. Han svarade inte, och jag undrade varför jag aldrig hade sett honom förut. 
"Hur kommer det sig att jag aldrig har sett dig förut? Jag känner alla i den här stan." sa jag. 
"Alla i den här stan vet vem jag är" sa han och log ett mystiskt leende. Då slog det mig. Hur kunde jag vara så dum?
"Det är du som är Bieber, va?" sa jag och var själv fövånad över att den där Bieber såg så... Het ut. Jag trodde han skulle varit i trettio års åldern eller något. Dem flesta ledarna brukar vara det. 
"Justin Bieber." rättade han och tog vinglaset från min hand. Vem fan trodde han att han var? 
"Vad är ditt jävla problem?" sa jag irriterad och la en hårslinga bakom örat. 
"Vad är ditt namn då?" sa han och ignorerade helt vad jag sa innan. Min mobil vibrerade till och jag vände ryggen  mot honom och tog fram mobilen. 
"Jag hitta en bomb i huset. Den exploderar om 5 min TA DIG UT" Åh fuck. Det här var inte bra. Shit. Jag började snabbt gå därifrån och jag hörde att Bieber killen följde efter. När jag kom till entren tog jag av mig klackarna. Dem var bara i vägen. 
"Varför har du så bråttom?" sa han när jag kastade bort skorna.
"Det är en fucking bomb i huset. Dem explodera den när som helst." sa jag och började att springa ner för trapporna med bara fötter och ut till vägen. Jag hörde att han fortfarande var bakom mig och jag spang fortare tills jag var några hundra meter från huset. Jag stannade för att ta ett andetag. 
"Fuck min bil." hörde jag Justin säga och jag började att räkna sekunder. 5, 4, 3, 2.. Huset explodera upp i bitar och elden flammade som bara den. Vem fan var jäveln som satte ditt bomben? Jag hade fucking tur. Jag antar att stan ska skaffa en ny borgmästare. Jag hörde polis sirener och brandbilar och jag började gå därifrån. Justin gick fortfarande efter mig. 
"Vad vill du mig?" sa jag irriterat. 
 
Justin's point of wiew:
 
"Jag vill tacka dig för att ha räddat mitt liv." sa jag och vi gick sida vid sida. 
"Uh, om du inte hade varit i närheten så skulle jag inte ha gjort något" sa hon och om det inte vore för att hon just hade räddat mig skulle jag fucking slagit till bitchen. 
"Du verkar frysa, vill du ha min kavaj?" frågade jag och det var väldigt ovanligt att jag var så här gentle. 
"Håll din äckliga kavaj för dig själv" svarade hon och började att gå snabbare. What a fucking bitch. 
"Så vad heter du?" sa jag och försökte hålla tålamodet. Det tog ett tag för henne att svara.
"Sam." sa hon kort. Jag svär att hon hade den värsta PMS det kunde finnas. Efter att jag var klar med det här är bitchen körd. Vi var tysta och gick ett tag till ända tills hon stannade upp. 
"Jag bor här" Sa hon och nickade mot huset. 
"Oh." 
"Så stick nu." 
"Jag bor långt härifrån" ljög jag. 
"Jag kan inte gå resten. Kan jag slagga hos dig?" fortsatte jag.
"Marco fucking hatar dig. Du kommer vara dödens så fort du kommer igenom dörren." Sa hon trött och drog en hand genom sitt mörka hår. 
"Så ta in mig på ett annat sätt då" sa jag envist. Bitchen måste ta mig in. 
"Nej, jag kan inte."
"Försök" 
"Åh fuck it, det ligger en stege i trädgården. Ta den och klättra upp för fönstret med svarta gardiner. Om du tar fel fönster, är det ditt fel." sa hon och vände på klacken och gick in genom dörren.
 
Sam's point of wiew:
 
Varför lät jag honom komma in? Åh shit. Jag låste upp dörren och kom in i den varma hallen. Jag gick in till vardagsrumet där alla satt, Erin och Kyle också för en gång skull. 
"Vad vacker du är!" utbrast hon och jag gav henne bara ett svagt leende. Jag kände Marcos ilska blicka ända härifrån. Jag var körd. 
 
"Samantha sätt dig ner" sa han ilsket. Jag gav killarna en "Pray for me" blick innan jag vände mig mot Marco.Det var sällan han kallade mig för Samantha och när han väl gjorde det var han jävligt sur. 
"Varför i helvete berätta du inte att du såg Bieber på ditt senaste uppdrag?!. Han gjorde hälften av ditt uppdrag" halvskrek han. Om han bara visste att Justin var i huset. 
"Jag trodde inte du höll saker för mig, för oss" sa han och nickade mot dem andra. "Du kommer inte får göra uppdrag på ett bra tag. Gå upp till ditt rum jag vill inte se dig just nu" Spottade han och jag ställde mig hastigt upp. Vem fan trodde han att han är, min pappa? Jävla idiot. Erin gav mig en sorgsen blick och jag gick förbi henne och gick upp till mitt rum. Jag öppnade och såg Justin ligga på min säng som om att han inte hade några problem i världen. Jag stängde dörren bakom mig och låste. 
"Gå av" sa jag och satte mig på sängkanten. 
"Uh, jag ska sova här eller har du glömt?" sa han och flinade. Han hade tagit av sig kavajen och skorna och låg där med sin vita skjorta och svarta byxor. Sexig som fan med det skulle han inte få veta. "Uh, jag ska sova på sängen. You're sleeping on the floor bro" sa jag och ställde mig upp för att öppna garderoben. 
"Hämta en madrass, at least" sa han och satte sig upp från sängen. "Är du dum eller? Ska jag gå och hämta en madrass och berätta att deras värsta fiende sover över. Ingen big deal alls." Sa jag och tog fram en vit t-shirt och mjukisar till mig själv. Jag tog fram två lakan också. "Här lägg det här på golvet." sa jag och kastade lakanet till honom. "Din säng är fett stor. Den räcker till tre personer." sa han irriterad. 
"Uhm, no. Du sover på golvet,. Period. Föresten måste jag byta om vänd dig om." sa jag och han vände sig om. Jag tog av mig klänningen och såg honom kolla bakåt. Perversa jävel. "Jag svär om du kollar bakåt en gång till sover du på gatan" sa jag surt och tog på mig mina kläder snabbt.  
"Okej, så. Gå av min säng." sa jag när jag hade fått på mig mina kläder.
"Ge mig en kudde, av alla dina hundra" muttrade han och jag tittade mot dem. Det kanske var sex stycken. But he ain't getting one.  "Nej, jag kan inte sova utan alla mina sex stycken." sa jag och flinade. "Asso jävla..." mumlade han och la det tunna lakanet på golvet och la sig ner. 
"Sam, kan du öppna dörren!" skrek Erin och knacka på dörren. Jag ställde mig panikslaget upp och Justin tittade förvirrat. 
"Göm dig äckel!" 
"Öh, vart?" han ställde sig upp och började leta någonstans att gömma sig i. 
"Sam varför tar det så lång tid!" sa Erin otåligt. 
 
"Jag kommer" sa jag och öppnade sakta dörren. Hon kom in och ställde sig mitt i rummet. "Omg hur mår du? Du måste ha tagit det hårt när Marco skällde ut dig så där. Vill du prata...." Hon fortsatte snacka på och jag tittade mig omkring och såg inte Justin någonstans. Vart fan hade han gömt sig? Jag hörde Erin prata på men inte om vad. Jag satte mig på sängen och kände något röra på sig. Oh shit, idioten hade gömt sig under täcket. Hur dum kan han vara? Jag lade mig över honom så Erin inte märkte att det låg någon under täcket. Jag kände hur han skrattade och jag ville bara slå till honom.
"...Och så gick dejten. Det var hur roligt som helst. Hur var uppdraget?" frågadee hon och la sitt huvud på sne. Hon märkte inget fortfarande. "Vet du vad Erin? Jag känner mig utmattad. Jag berättar allt imorgon okej?" sa jag och ville bara att hon skulle gå ut.
"Okej. Är du säker på att du inte vill prata?"
"Jag är säker."
"Okej. Godnatt Sam." Hon log och gick ut från rummet. Jag ställde mig upp och låste dörren. Jag kunde äntligen andas ut. "Finally, hon stack. Jag höll på att kvävas här" sa Justin och sträckte ut på sig. "Du kunde gömt dig under sängen eller något dumbass." sa jag och la mig ner på sängen. 
"Jag ångrar inget för det kändes bra när du låg ovanpå mig" skrattade han och drog en hand genom sitt hår. "Jävla perversa idiot, gå av min säng innan du våldtar mig!" sa jag och skrattade. "It's not rape if you like it" Jag gav honom en arg blick och han la sig ner på golvet med sin lila lakan. "Släck lampan dude" sa jag och han lutade sig fram och släckte den. Jag hade två täcken och sex kuddar och han hade ett tunt lakan. Jag kunde inget annat än att tycka synd om honom. Jag tog tag i två kuddar och en av mina täcken och kastade dem ner till honom. Han vände sig förvånat om och jag log svagt. "You're welcome" Sa jag tyst och såg på när han tog av sig sina byxor och skjorta. Han la täcket över sig och kudden under sitt huvud. Justin tittade upp mot mig och jag tittade ner mot honom. Varför lät jag vår värsta fiender in i vårt hus? Och det konstiga är att jag inte tycker jag har gjort det minsta fel. 
 

Vi lämnar er med Samanthas dumma ord. Tycker ni att hon gjorde fel av att släppa in deras värsta fiende?
Kommentera och lämna er svar, var det bra eller dåligt av henne att släppa in honom? Phew, det har tog lång tid att skriva. Som vanligt hoppas vi att mer kommentarer kommer in. Man blir verkligen jätte glad så tack så jätte mycket! :) Vad tror ni händer nästa kapitel? Då kommer en speciel karaktär upp, beliebers borde veta ;) Fortsätt att kommentera! :)
 
R and I
 
 
 

Schema till framtida stories!

Phew! Nu kommer vi ut med ett littet schema på hur allt kommer att se ut!
 
1. Pågående just nu  - Justin Bieber story
2. Efter den kommer - One Direction story
3. Efter det kommer - Justin Bieber story
4. Efter det kommer - Ni får välja!! :)
5. Efter ni har valt kommer - Varulv story!
6. Efter den kommer - Vampyr story!
 
Osv, Osv. Iallafall hoppas vi två att ni gillar schemat! Vi har planerat så mycket för dem tre första och kan inte vänta tills vi publicerar dem! :) Som ni kan se kommer ni att få chansen att välja vad 4an ska handla om men enligt oss borde ni vänta innan ni väljer. Dock är vi bäst på att skriva dem vi har skrivit där uppe! :)
 
Kapitel fyra kommer upp IDAG men hoppas ändå på att fler kommentarer kommer in, om ni bara visste hur glad man blir av dem. TACK för allt stöd. <3
 
 With all love,
 
R and I
 
 

Kapitel 3 - Run like you stole something - Expect the unexpected.

 
Previously
 
"Vad är planen?" sa Ryan.
"Jag ska utföra den själv, så jag håller den för mig själv. Föressten så har jag fått in en ny gruppmedlem." sa jag.
"Vem? " frågade alla killar samtidigt.
"Hah, det får ni se när han kommer. Han kanske kan hjälpa oss hitta Jaxon. Where is Jazzy, by the way?"
"Hon gick och la sig för några timmar sen" svarade Cole. Det var ju bra.
"Okay, guys I'm out. See ya tomorrow. Night" sa jag och reste mig upp och gick in till mitt sovrum. Bella låg där halv naket och sov. Jag log och stängde dörren efter mig. Jag tog av mig kläderna så jag bara hade boxers och la mig bredvid henne och kysste henne på nacken. Jag visste att hon inte låg och sov. Det skulle bli en vild kväll.
_________________________________________________________________________________________
 
Sam's point of view:

Jag vaknade av att Erin bankade på min dörr.
"Sam öppna!!" skrek hon och bankade. Jag lovar hon kommer ge mig migrän. Jag satte mig trött upp och sträckte på mig. Jag ställde mig sakta upp och låste upp dörren och öppnade den.
"It better be something important, för annars vaknade jag i onödan, Erin." sa jag trött.
"Hah, du är verkligen ingen morgon människa." sa hon och satte sig på min säng.
"You don't say." svarade jag och la mig ner på sängen igen.
"Men Marco har skickat oss två på borgmästarens fest ikväll." sa hon och jag skakade på huvudet. Jag orkade inte gå någonstans ikväll. Men jag antar att jag måste göra som Marco säger.
"Men jag kan inte gå." sa hon och tittade på mig med en ledsen min.
"Varför inte?"
"Jag ska på en dejt." sa hon glatt.
"Med vem?"
"Ehm en kille från min skola." sa hon snabbt. Alldeles för snabbt. Jag visste att det inte var med någon kille från hennes skola. Det var Kyle, och varför hon inte berättade för mig visste jag inte. Om hon inte ville berätta så behövde hon inte det. Jag tänkte inte säga något.
"Jaha. Så jag är tvungen att gå själv?" sa jag och tittade på henne trött.
"Snälla Sam, jag har inte vart på någon dejt på hur länge som helst. Det är sista gången!" Sa hon ivrigt.
"Jaja, gå på din dejt då. Jag klarar mig." sa jag kallt. 
"Tack, tack!" Hon kramade om mig och gick sedan gick hon ut ur rummet.
"Jaha, så jag ska på fest ikväll. Själv. How fun." sa jag sarkastiskt till mig själv.
Jag kände inte mig trött längre så jag ställde mig upp och gick ut från mitt rum. Jag gick ner till köket, som var tomt, och tog fram en skål och la lite flingor och mjölk i. Jag tog en sked och gick in i vardagsrummet där dem flesta var. Förutom Erin och Kyle så klart. Jag satte mig bredvid Joe och lutade mitt huvud mot honom. Luke och Marco satt bredvid varann och spelade spel.
"Tja, guys." sa jag och tog en tugga av mina flingor. Marco pausade spelet och vände sin uppmärksamhet mot mig.
"Hur gick uppdraget igår?" frågade han.
"Det gick bra." svarade jag.
"Ingen såg dig?"
"Nej."
"Bra, för du ska hämta upp pengarna idag." Han klia sig på sin muschtas och återvände till sitt spelande.
"Jag sticker nu, så jag blir klar med det."
"Vill du ha sällskap?" frågade Joe och vände sig mot mig. Om jag sa nej skulle han veta att nåt var fel.
"Visst, jag ska bara gå och klä på mig." Jag ställde mig upp, tog min tallrik och la den i köket. Jag gick upp för till trappan in till mitt rum. Jag öppnade min garderob och tog snabbt ute lite kläder. Jeans, ett linne och en tjock tröja över. Inget speciellt direkt. Jag tog på mig dem och mina converse. Det var bäst att jag tog med mig en pistol, för om det blev bråk visste man aldrig vad som skulle kunna hända. Jag la den i min ficka och gick ut ur mitt rum. Joe stod och vänta på mig i hallen och jag log halvt åt honom.
"Kör du eller jag?" frågade jag och öppnade ytterdörren och kom ut till det regniga vädret.
"Jag kör." sa han och startade sin bil. Jag satte mig i passagerarsätet och Joe satte sig också. Han startade bilen och började köra.
"Vi ska till Mikes, visst?" sa han.
"Mm, vet du vart Kyle och Erin är föresten?" 
"Jag tror dem fick ett uppdrag ihop, eller nåt. Varför?" svarade han.
"Uh jag undra bara." sa jag snabbt. Joe verkade inte bry sig och körde in på Mikes parkering. Flera killar från hans gäng satt utanför ytterdörren och rökte. Jag gick av bilen och gick fram till dem med Joe i hälarna.
"Jag vill prata med Mike." sa jag torrt.
"Och vem är du?" sa en av killarna.
"Det spelar ingen jävla roll om vem jag är, hämta bara fucking ut Mike." sa jag irriterat. Killen gav mig en lång arg blick men ställde sig upp och gick in.
"What a dick." sa jag till Joe och han flinade. Killen kom tillbaks med Mike bakom sig och han hade en öl i den ena handen och en väska i den andra.
"Lika vacker som vanligt Sam." flinade Mike när han kom fram till oss.
"Bort med kallpratet och ge mig pengarna." sa jag och himlade med ögonen.
"Rakt på sak som vanligt också, allt verkar normalt. Här." sa han och gav mig väskan och jag tog den.
"Hur mycket är det i?"
"25."
"Det skulle vart 50." Mike skrattade och lutade sig fram till mitt öra.
"Du gjorde inte hela ditt jobb, Sam." viskade han och jag kunde känna hans äckliga alkohol andedräkt. Han vände sig om och gick in till sitt hus. Jag hade en svag tanke om jag skulle dödat honom där och nu. Han förtjänade det. Jag började gå tillbaka till bilen.
"Vad sa han?" frågade Joe.
"Jag vet inte, jag hörde inte. Men äcklet gav mig bara hälften av pengarna." sa jag surt och satte mig i bilen.
"Marco kommer bli skitarg." sa Joe och körde iväg.
"Jag har inte tid med hans tjat, jag måste till borgmästarens fest ikväll och förbereda mig." sa jag trött och och la två fingrar på mina tinningar.
"Aha, Marco sa att jag skulle hacka in mig på deras system så jag kan se alla säkerhets kameror." sa han och tog upp en cigg och tände den. 
"Okej men om du ser nåt ska du smsa mig, okej? The Lights kan vara där." sa jag. The Lights var en grupp som vi hade varit i krig med en lång tid, dem bodde inte i Silent Hill och dem attackera oss alltid när vi minst anade det. Vi hade fått reda på att dem skulle vara på borgmästaren fest ikväll och då skulle vi slå till. 
Joe körde oss hem och när vi kom tog tag i väskan och gick ner till Marcos kontor. Han satt och skrev någonting och tittade upp när han så mig.
"Fick du pengarna?" sa han med sin mörka italienska brytning.
"Ja.. Men det är ett problem."
"What?"
"Han gav mig bara hälften."
"Varför då?" sa han och gjorde en sur grimas.
"Jag vet faktiskt inte. Mike håller aldrig det han lovar." svarade jag.
"Sant, jag ska ringa honom senare och fråga vad fan hans problem är." sa Marco och jag nickade och gick ut från hans kontor. Fuck, det var nära ögat.
 
Jag tog upp min mobil och tittade klockan. Det var runt fyra. Festen skulle börja om två timmar. Let's get ready. Jag gick in till Erins rum och öppnade hennes garderob. Hon hade mycket mer kläder att välja på. Jag tittade runt på hennes klänningar och fastnade för en. Det var en lång röd klänning och den var lite öppen så att man kunde se mitt ena ben. Den skulle nog passa. Jag tog också fram ett par svarta klackar och ett band jag skulle sätta fast på mitt lår där en av mina pistoler skulle sitta. Jag tog sakerna och gick in till mitt rum och tog fram locktången och satte mig framför spegeln. Jag lockade mitt svarta hår och efter cirka fyrtio minuter var jag klar. Jag var inte så bra på det, det var alltid Erin som gjorde det åt mig. Jag tog fram sminket och började sminka mig. Rött läppstift skulle nog passa. Jag sminkade mig fort och när jag var klar ställde jag mig upp. Kläderna jag hade på tog jag av och satte på mig klänningen. Den satt väl okej, jag hade nog bara en storlek större än Erin. Jag satte på mig dem svarta klackarna och la min mobil i bhn. Jag var klar, och satte fast min pistol på bandet. Jag tog mina bilnycklar och gick ner till undervåningen, killarna spelade tv spel och jag gick ut genom ytterdörren och satte mig i bilen. I'm gonna fuck up this party.

Justin's point of view:

Jag hade nyss avslutat ett samtal med The Lights ledare och han ville att jag skulle diskutera vapen köp med honom på borgmästarens fest. Jag förstod inte varför han inte ville ta det över telefon, och jag var inte dum heller. Jag visst att dem planerade något. Dem skulle slå till det ikväll säkert. Expect the unexpected. Jag skulle ändå gå dit, för jag och borgmästaren hade lite otalt mellan oss. Alla andra vanliga människor i den här staden tyckte att han var en av dem bästa borgmästarens dem har haft. Så fel dem hade. Killen var helt skruvad, och importerade droger från bland annat Mexico, Indonesia för att sen sälja dem vidare till olika . Han var ju verkligen en bra borgmästare. Hur som helst hade jag några månader tidigare, innan jag hade flyttat tillbaks till Silent Hill, skickat en förfågan om att jag ville ha tre kilo spice. En vecka senare hade han avslagit förfrågan. Ikväll ville jag veta vad fan hans problem var. Ingen avslår Bieber. Vem trodde han att han var? Det skulle bli en intressant kväll.
 
Jag tog upp min mobil och skickade ett sms till Bella, min så kallade "flickvän." Jag gillade henne knappt, hon var mest där sexuellt. Vad hon såg på vår relation var en annan sak. Hon trodde väl att jag var kär i henne. Efter några minuter kom hon upp med en kostym. Hon la den på mitt bord och själv satte hon sig på bordet med benen emellan mig. 
"Whoa, någon verkar desperat." sa jag men rörde försiktigt insidan av hennes lår. Hon drog upp sin klänning lite och jag fick en bättre syn av det som fanns mellan hennes ben. Hur mycket jag än ville, kunde jag inte fortsätta. Jag hade en fest att gå på, och en kille att döda.
"Jag har inte tid med det här, stick." sa jag och reste mig upp och tog min kostym. Hon mumlade något ohörbart och gick ut ur rummet. Jag satte på den svarta kostymen och dem svarta skorna. Jag tog upp en cigg och tände den och gick ner till min bil.
 
____________________________________________________________________________________________
 
Kapitel 3! Vad tycker ni om den? Snälla kommentera, det motiverar oss att skriva fortare! :) <3
 
/ R and I

Kapitel 2 - Run like you stole something - "Vem fan är du?"

 
 
 
Previously
 
"Är du säker på att Ryan ska följa med?" svarade jag och jag såg att hon började le.
"Jag är hundra."
"Okej då, men..." Jag hann inte avsluta min mening innan hon hoppa upp och krama om mig. Jag log lite och krama tillbaks.
"Gå nu innan jag ändrar mig." Hon lyste upp av glädje och gick ut genom dörren. Jag tog upp min iPhone och skrev ett kort sms och efter några minuter kom Bella upp.
"Du var snabb." sa jag roat och hon log. Hennes kort korta klänning gjorde mig galen.
"Du verkar trött." sa hon och började smeka mina armar. Jag svarade inte och lät henne fortsätta smeka min kropp. Jag tog tag i hennes hand och hon satte sig på mitt ena ben och vi började kyssas och jag drog sakta ner hennes klänning.
____________________________________________________________________________________________
 
Samanthas point of view:
 
Jag höll på att förbreda mina saker för kvällens uppdrag. Det var fredag kväll, och mitt uppdrag var att döda alla killar i The Richets. Alla i Silent Hill ville ändå bli av med dem, och jag fick äran att döda dem. Det gjorde mig stolt. Jag packade min svarta ryggsäck med min 9mm pistol, vätska, tändare och några bomber i nödfall. Det skulle inte vara lätt att döda 12 killar. Men svårt skulle det inte heller vara. Jag stängde väskan och la den på min säng. Det var några timmar kvar tills uppdraget och jag gillade att vara förberedd. Jag satte upp mitt hår i en hästvans och satte på mig vardagskläder, som Erin kallade det, och gick ut ur rummet. Jag gick ner till vardagsrummet där killarna satt och spelade tv-spel, Erin läste en modemagasin och Marco pratade i telefon. En typisk dag i The Crips gäng. Jag satte mig ner bredvid Erin och sneglade lite på hennes tidning, hon tittade på bäst klädda delen i magasinet. Personligen tycker jag ingen av kläderna dem hade var snygga. 
"Sam och Erin jag vill att ni åker till Poccers hus och hämtar upp en väska med pistoler." sa Marco när han lade på i telefonen. Erin svarade inte och tittade fortfarande i magasinet. Hon tittade inte ens upp.
"Uhm, har vi inte tillräckligt med såna?" undrade jag. Hela källaren var fan full. 
"Jo, men dem ska säljas vidare, tänk lite Sam. Men skynda nu, jag behöver dem så fort som möjligt." svarade Marco och reste sig upp och gick ut från vardagsrummet. 
"Kom så går vi." sa jag till Erin och ställde mig upp. Hon tittade förvirrat upp från tidningen.
"Vart ska vi?"
"Hörde du något av vad Marco sa ens? Vi ska hämta upp pistoler från Poccers." flinade jag.
"Oh, nu?" sa hon.
"Nej, nästa år. Vad tror du? Ja, nu."
"Uhm, Jag kan inte följa med, ta med dig Joe eller nåt."
"Varför kan inte du följa med?" frågade jag misstänktsamt.
"Jag måste göra en sak, jag berättar sen okej?" sa hon snabbt och tog sin tidning och gick ut ur från vardagsrummet. 
"Okej.." sa jag högt för mig själv med en förvirrad min på ansiktet. Jag vände mig om till Joe, Luke och Kyle som spelade tv-spel på tv:en.
"Så vem av er kan följa med mig?" frågade jag.
"Vart?" svarade alla samtidigtt.
"Är det någon annan än jag som lyssnar på vad Marco säger i detta hus eller?! Ugh, kan någon av er följa med mig och hämta upp pistoler från Poccers?"
"Jag kan." sa Luke och la ner sitt spelkonsol och ställde sig upp.
"Vilken gentleman du är, Luke." skämtade jag. Vi skrattade och gick ut till hallen där alla bilnycklarna låg i en skål. Jag la min hand i den och tog första bästa, det spelade ingen roll vilken bil vi tog. Jag kollade på nycklarna, vi fick köra Hummern idag. Ganska bra bil.
 
Vi gick till bilfarten och satte oss i bilen. Jag startade motorn och började köra. Luke satt och smsade med någon och personen som han smsade fick honom att le. 
"Har du en ny tjej?" log jag och tittade på honom.
"Maybe. Inget seriöst, dock nu när jag kanske hamnar i fängelse igen." svarade Luke och hans leende bleknade bort.
"Kom igen, Luke. Vi brände hans kropp. Dem har inga bevis alls mot dig. Ett vittne är ganska svagt när dem inte har några fysiska bevis." sa jag. Han svarade inte och log bara som svar. Luke var nog den svagaste i gruppen. Inte fysiskt, men mentalt. Han fick alltid skuldskänlor när han dödade någon, medan vi andra inte brydde oss alls. Han förtjänade inte att leva den här livsstilen, han var alldeles för godhjärtad. 
Jag parkerade bilen på Poccers uppfart och vi gick av bilen. Några killar från det gänget satt utanför ytterdörren och rökte. Jag gick fram till killarna och dem gav mig gillande blickar. Äcklen. 
"Vart är Dwayne?" frågade jag.
"Uppe i sitt kontor." svarade en av killarna och jag nickade. Jag in genom dörren med Luke tätt bakom och upp genom trapporna. Jag brydde mig inte ens om att knacka, jag öppnade dörren och Dwayne satt där och skrev på något papper. Han tittade upp på oss och log. Dwayne var en svart man i 40 årsåldern som var gruppledare för Poccers som bestod av 10 killar. Han tog upp en stor väska under skrivbordet. Han var en av Marcos närmaste vänner.
"Hälsa Marco från mig." sa han och gav väskan till Luke och jag nickade.
"Alltid trevligt att se dig igen, Dwayne." sa jag och han skrattade. Vi gick ut ur huset och tillbaka till vår bil.
 
När vi kom hem gav jag väskan till Marco.
"Lycka till ikväll, Sam." sa han och log. Jag behövde inga "lycka till" för att klara mina uppdrag, jag gjorde dem perfekt ändå. Men det gjorde mig glad ändå. Jag gick upp till mitt sovrum och öppnade min garderob. Man skulle alltid ha svart på sig om man gjorde sina uppdrag på kvällarna, så man smälter ihop med natten. Jag tog ut ett par svarta leggins, svart t-shirt, svarta handskar, svart tygmask som bara hade hål genom ögonen så ingen kunde känna igen. Plus mina svarta Dr. Martens och min svarta skinnjacka. Jag klädde av mig mina vardagskläder och satte på mig allt. Jag hade mitt hår uttsläppt, för om jag hade i hästsvans, eller en bulle kunde man se att jag var en tjej genom tygmasken. Jag tog på handskarna sist och tog min väska som låg på min säng. Jag brydde mig inte om att säga att jag gick till någon, och gick bara ut och satte mig i den svarta bmw:n. Jag la ryggsäcken på passagerar sätet  och började köra. Det var nog bäst att jag parkerade bilen några hus ifrån The Richets. Ingen skulle misstänka något då. Jag var alltid nervös innan jag gjorde uppdrag men när jag väl håller på går det hur smidigt som helst. Jag tog ett djupt andetag och andades ut. Det skulle gå bra, Det var natt, och det var knappt några bilar på vägen så det gick snabbt att köra dit. Jag parkerade tre hus ifrån The Richets.
 
Jag satte på mig tygmasken och hade ryggsäcken på. Jag låste bilen och gick det sista till deras hus. Jag tyckte att det var lite konstigt att hela deras hus var nedsläckt. Det brukade alltid vara tänt. Vilken otur jag skulle ha om dem inte var hemma. Jag gick igenom grinden och såg att deras ytterdörr var vid öppen, men hallen var nedsläckt. Vad fan pågick? Jag la sakta en hand på dörren och öppnade lite till. Jag tog av mig tygmasken för att se bättre. Jag öppnade min väska och tog ut min 9mm, och höll den i ena handen medan jag stängde väskan igen. Jag höll pistolen hårt med båda händerna. Jag gick in i hallen och där var det tomt. Hela huset var fan knäpptyst, och det var konstigt med tanke på att de var en grupp med 12 killar. Jag gick sakta in i vardgasrummet och försökte inte att göra några ljud alls. Man visste aldrig vilket monster som gömde sig i mörkret. Jag blev chockad över vad jag såg när jag kom in i deras vardagsrummet. Det låg sex döda kroppar på golvet. Det var som fan.. Vart var dem sex andra? Jag tittade upp mot trappan och såg att det låg tre kroppar där. Vem fan var det som fick samma uppdrag som mig?! Jag hoppade över kropparna som låg på trappstegen och kom upp på övervåningen.Det låg två kroppar i hallen på övervåningen. En kvar. Jag kollade igenom några rum, och hittade inget. Jag hörde ett ljud och stelnade till. Jag var nästan säker på att det kom från Chad's kontor, ledaren i The Richets. Jag gick ljudlöst dit. Der var helt öppen. Det var en kille som stod ryggen mot mig och tittade ut genom fönstret. Under honom låg Chad. Död. Vem fan sa till honom att göra MITT uppdrag.
 
"Vem fan är du?" sa jag och höll upp min 9mm mot honom. Han vände sig om, och jag kunde se hans ansikte tydligt, för månen lyste upp rummet. Han hade brunt rufsugt hår, svarta jeans, en vit t-shirt och en jeans jacka. Om det inte vore för denna sjuka situation hade jag tyckt att han var snygg.
"Vem är du?" svarade han irriterat.
"Jag frågade först."
"What are we, five?"
"Säg vem du är, och varför du är här annars dödar jag dig."
"Girl, chill down. Du har ingen match mot mig." Han gick mot mig och tryckte ner min pistol. Vem trodde han att han var egentligen, och trycker ner min pistol? Jag hade inte tid att bråka, eller att döda honom för min max tid för att göra ett uppdrag är 1 timme, och det hade nog gått fyrtio minuter. Jag hade cirka tjugo minuter att hälla vätska över hela huset, bränna ner det och fly därifrån. Jag tog upp flaskan med vätska och hällde över rummet och på kroppen. Killen tittade konstigt på mig.
"Vad håller du på med?" frågade han.
"Jag ska bränna ner huset." svarade jag och gick ut till hallen och han gick efter mig.
"Ska du inte försöka döda mig?" sa han roat.
"Jag skulle gärna det, men jag har inte tid. Så stick härifrån om du inte vill bli nerbränd till döds." sa jag irriterat och gick nerför trappan med jag hällde vätska överallt.
"You're no fun, girl." sa han och gick ut genom dörren. Bra att han var borta. Jag hade inte tid med hinder. 
När jag hade hällt vätska nästan överallt gick jag ut genom dörren och tog upp min tändare. Jag tittade på elden som kom från tändaren och sedan kastade mot huset. Huset flammade i flågor. Jag vände mig om och började gå med huset brinnande bakom mig. Burn bitch.
 
Justin's point of view:
 
Jag satte mig irriterat i min bil, och stängde bildörren hårt efter mig. Hur fan vågade Mike skicka någon annan än mig på uppdraget? Trodde han att jag inte var bra nog att göra uppdraget? Han ska nog få se hur bra jag är när jag skjuter huvudet av honom. Jag tog upp min mobil och ringde Mike. Jag började köra medan det ringde. Efter tre signaler svarade han. Tröga jävel.
"Hallå.." började Mike. 
"Din fucking jävla idiot, varför skickade du någon annan på uppdraget? Är du dum i huvudet? Tror du att någon jävla tjej kan göra ett uppdrag bättre än mig?! Jag är fucking BIEBER, glöm inte det. " skrek jag. 
"Justin, lugna ner dig. Du svarade aldrig på förfrågan när jag skickade uppdraget till dig, jag var tvungen att ha en backup. Du får fortfarande betalt." svarade Mike och lät rädd som fan. Pussy.
"Så klart jag ska få fucking betalt, jag gjorde ju ALLTING. Det enda den där bitchen gjorde var att bränna ner huset." sa jag och körde förbi när det var rött ljus. Like I give a fuck.
"Jag sa ju att du skulle få be.." sa Mike och jag avbröt honom ännu en gång.
"Who's the bitch anyway?" frågade jag. 
"Samantha, hon jobbar för The Crips." svarade Mike. Jag orkade inte höra hans röst längre så jag la på. Jag hatar att jobba med oprofessionella gäng. Jag svängde in till mitt hus och gick av bilen. Jag låste upp dörren och gick in i den varma huset. Det var högljudda röster från spelrummet och jag gick in dit. Killarna satt på soffan och snackade. Dem tittade upp när jag kom in.
"What's up guys." sa jag och satte mig ner.
"Vi bara chillar. Hur gick uppdraget?" svarade Cole.
"Det gick sådär. Mike skickade en annan tjej för att göra uppdraget. Men jag hann före henne så klart."
"Han skickade någon ANNAN? That's low bro." sa Ryan. 
"Jag vet. Han ska få sittt straff senare." sa jag sammanbitet.
"Jag har fått lite uppdateringar om Alec. Han har börjat jobba med ett gäng i stan." sa Chaz. Vad i helvete.
"Vilket gäng?" frågade jag.
"The Crips." svarade Chaz. Tjejen som förstörde mitt uppdrag var väl från den gruppen.. Enligt Mike i alla fall.
"Jag har en plan." sa jag högt me mest för mig själv. 
"Vad är planen?" sa Ryan.
"Jag ska utföra den själv, så jag håller den för mig själv. Föresten så har jag fått in en ny gruppmedlem." sa jag.
"Vem? " frågade alla killar samtidigt.
"Hah, det får ni se när han kommer. Han kanske kan hjälpa oss hitta Jaxon. Where is Jazzy, by the way?"
"Hon gick och la sig för några timmar sen" svarade Cole. Det var ju bra.
"Okay, guys I'm out. See ya tomorrow. Night" sa jag och reste mig upp och gick in till mitt sovrum. Bella låg där halv naket och sov. Jag log och stängde dörren efter mig. Jag tog av mig kläderna så jag bara hade boxers och la mig bredvid henne och kysste henne på nacken. Jag visste att hon inte låg och sov. Det skulle bli en vild kväll.
 
__________________________________________________________________________________________
 
Kapitel 2 uppe! Vem tror ni att den nya gängmedlemmen är? Ni som är beliebers borde nog gissa sig fram. Anyways, vi vill ha några kommentarer till nästa kapitel tack! :)
BARA SÅ NI VET ÄR INTE TJEJEN HON!!! dem två bilderna är bara random!
/ R and I
 
 

1 Första kapitlet - Run like you stole something - Biebers back in town.

EPILOG  - 
                                                              2 år sedan
"Justin, jag visar hyfs just nu. Som vilken annan gangster ska jag bestraffa dig för vad du gjorde mot mig. Jag kan lika gärna ta en pistol och skjuta dig i huvudet just nu, men jag låter dig springa istället. You should thank me" Sa Alec och gnisslade sina gula tänder.
"Thats not a way to kill Bieber"
"Bieber du måste se det på mitt perspektiv. Det du gjorde är oförglömligt och oförlåtligt. Du har tur att jag låter dig gå nu. But I will find you" sa Alec och blåste ut rök på Justins ansikte."Ni kommer aldrig att hitta mig" spottade Justin. 
"Göm dig vart du vill, vi kommer ändå hitta dig. Och när vi fått tag på dina syskon vet du vem som står på tur då?"  Alec ställde sig upp från sitt skrivbord och tittade på Justin som satt ner. 
"Du. Det är min hämnd. Du får ett försprång. You better run." Justin kokade av ilska inombords men han hade ingen chans mot dem. Rummet var omringat av Alec's gängmedlemmar som var beväpnade. Alec lutade sig fram mot Justin's öra och viskade. "Betrayer." Han skrattade med sina gula tänder, även fast det inte fanns något humoriskt i situationen. 
"Låt honom gå. Han kommer vi träffa igen. Snart" Dem två männen som höll fast Justin släppte honom. Han ställde sig upp och tittade bakåt på Alec som om han tänkte säga något, men sa inget och gick därifrån. Bye Arizona.
 
Kapitel 1 (Nutid)
 
Samantha's point of view:
 
Jag stod i badrummet och höll på lägga in smutskläder i tvättmaskinerna när Erin kom in. Jag tittade uttråkad på henne. "Ska du inte åka till gallerian?" frågade jag och fortsatte lägga in smutskläderna i maskinen. Det var min tur att göra det den här veckan. "Jo men inte nu. Marco kallar oss alla till nödmöte" Förklarade Erin. Jag vände uppmärksamheten till henne igen. Marco brukade ha möte med oss alla en gång om veckan, och det var sällan nödmöten ägde rum. 
"Varför?"
"Jag vet inte. Han vill att vi alla ska mötas nere i källaren, där vi brukar vara, och då ska han berätta. Men kom nu dem väntar på oss där nere"
Jag nickade och vi båda gick ut från badrummet och ner till källaren där alla killar satt sig i soffan och Marco satt på en stol framför dem som om han skulle föreläsa något. Han tittade irriterad på oss när vi kom. "Äntligen tjejer. Sätt er" sa han med sin italienska brytning. Marco var i trettio års ålderna och hade kål svart hår och mustach. Han var ledaren i vårt gäng också, han bestämde alla beslut. Jag och Erin satte oss bredvid Joe och Kyle satt sig i soffan bredvid Luke. Alla tittade stor ögt på Marco. Han suckade högt och tände en cigarett och tog ett bloss och blåste ut innan han fortsatte. Man kunde se att han var frustrerad. 
"Bieber är i stan"  sa han och det kändes som om alla höll andan. 
"Vad fick honom att komma tillbaka?" Alla vände blicken mot Kyle. Han hade mörktbrunt hår och hade snaggade sidor och en ljus brun hudfärg som passade honom perfekt. Han hade en oförklarig min på ansiktet. 
"Jag vet inte, vi får vänta och se. Det jag vet är att han har en riktigt bra grupp. Bättre än oss, och jag har ett förflutet med den killen och han är inte pålitlig. Vi får ligga lågt för nuet. Om han kommer i attack, då går vi i attack. Förstått?" Alla nicka ofrivilligt. Jag undrade hur den här Bieber killen ser ut. Jag hade bara hört om honom, aldrig sett honom med egna ögon. Men han är den mest eftertraktade seriemördaren i USA i alla fall. 
"Och just det. Joe och Sam. Jag har ett uppdrag till båda er två. Sam du ska göra vad du är bäst på. Explodera the Richerst hus, med hela gruppen inuti. Dem killarna vill ändå alla bli av med, Och vi blir betalda femtio gram" Jag spärrade upp ögonen. 50 tusen? Jag skulle hur enkelt som helst döda dem. "Sure när ska jag göra det?" Jag pillade på mitt hår och väntade på svar från Marco. "Om två dagar. Fredag kväll. Och kom ihåg, ingen får se dig"  Jag himlade med ögonen. "Jag har gjort det här tusen gånger förut. Har jag någonsin blivit sedd? Nej." Marco gav mig en skeptisk blick men gav mig ändå ett svagt leende efteråt och vände sin blick mot Joe för att berätta hans uppdrag. Jag log och tänkte på att eftersom jag inte hade något att göra kunde jag ju följa med och shoppa med Erin? Jag lutade mig mot Erins öra. "Jag följer med dig till gallerian, okej?" Hon tittade glatt på mig med sina ljusblåa ögon. Erin hade frågat mig tidigare idag om jag ville följa med men jag hade svarat nej. 
"Yes! Du behöver ändå nya kläder. Allt du har i din garderob är bara svart." svarade hon. Jag blängde på henne, hon var en tuff tjej när hon gjorde sina uppdrag men annars var hon en modegalen söt blondin som såg ut som att hon inte ens kunde döda en fluga.
"Mötet är avslutat, ni kan nu gå. Luke jag vill att du stannar, vi två måste ta ett snack." Luke nickade och satt kvar medan vi andra ställde oss upp och gick upp till första våningen av huset.
 
"Varför måste Luke stanna?" frågade Erin och läste mina tankar.
"Han sköt Jake Hamilton igår och det var någon som såg honom." förklarade Kyle.
"Shit, han kan hamna i fängelse." utbrast jag.
"Marco försöker spåra personen som såg honom." fortsatte Joe och drog en hand genom sitt svarta hår och lutade sig mot väggen.
"Men herregud, han får inte hamna där igen. Ni alla vet vad som hände förra gången." sa Erin sorgset. Alla var tysta. Ingen av oss ville att Luke skulle hamna i fängelse, han hade blivit en helt annan person förra gången han var där och ingen ville riskera chansen att han skulle hamna där igen. Och Luke var älskad av oss alla. Han verkade tuff när man inte kände honom, men med sina närmaste vänner kunde han vara sig själv.
"Så vad ska ni två göra idag?" Jag bröt tystnaden.
"Vi ska till gymmet, vi väntar på Luke bara. Själva då?" svarade Kyle.
"Vi ska åka och shoppa, Sam här behvöer uppgradera sin garderob." babblade Erin på.
"Hey, jag gillar mina kläder! Och jag använder dem till uppdrag också." försvarade jag mig själv. Erin skakade på huvudet. Modeguddinan i henne blev nog sårad.
"Du kan INTE blanda ihop dina jobb kläder och vanliga kläder! Gud, Samantha. Du ser ut som värsta goth tjejen när du går runt med bara svarta kläder. Men du får se ut så där nu, för vi måste åka." Kyle och Joe garvade åt oss och jag gav dem fingret. Erin tog tag i sina höga rosa LITA skor som låg på golvet och en mörkblå regnjacka. Det var i mitten av oktober och det regnade varjedag. Jag förstod inte hur hon kunde gå i dem där, hon kunde halka hur enkelt som helst. Jag himlade med ögonen för andra gången idag och drog på mig mina svarta converse och min svarta skinn jacka.
 
Erin hade bilnycklarna och vi gick ut i den friska luften. Det dugg regnade lite men inte så mycket. Vi satte oss i bilen och Erin startade motorn och började köra. Jag satte på radion och det var någon okänd låt jag inte hade hört förut som gick. Jag lät det vara på. Jag sneglade på Erin, hon verkade veta vilken låt det var eftersom hon sjöng med och dansade lite försiktigt. Jag skrattade åt henne. Även fast vi var så olika var hon ändå min bästa vän. Jag tittade ut genom fönstret och kollade på alla hus vi åkte förbi. Jag kände till varenda person, och hus i den lilla stad. Dem flesta barnfamiljer höll sig inne, på grund av alla gängbråk som pågick. Vi gick av bilen när vi kom till gallerian och gick igenom entrén. Det var inte så mycket folk, dem flesta var i skolan eller jobbade antagligen. Vi hälsade på lite folk vi kände och fortsatte vidare. 
"Vart ska vi börja?" frågade jag och tittade runt. 
"Här!" Erin sprang in i en affär och började slita och dra i kläder och efter en stund hade hon massor av kläder hon ville att jag skulle pröva. "Det är bara att börja." sa hon med ett leende. "Det där kommer ta en evighet." suckade jag. "Prova dem här först" Hon ignorerade vad jag sa och gav mig ett par klänningar och jag gick in i en av omklädningsrummen. Jag satte på mig en lila åtsittande klänning som visade upp mina kurvor och gjorde mina ben bara. Jag skulle aldrig haft på mig sådant här vanligtvis, men jag kunde inte annat än att erkänna att jag såg bra ut. Jag satte upp mitt svarta hår i en tofs och gick ut ur omklädningsrummet. 
"Gud vad lång tid det tar för dig." sa Erin och log stort när hon såg mig. "Du borde verkligen ha på dig sånt oftare du ser hur snygg ut som helst Sam!" Jag log brett och snurrade runt. "Vi köper den här." sa jag. "Duh! Så klart vi ska det, så prova nu dem andra!" Jag nickade och provade allt annat och när vi kom till kassan köpte vi allt. Vi gick in i en annan affär och Erin var i en annan del av affären och tittade på kläder och jag tittade lite smått runt. När jag inte hittade något gick jag fram till Erin.
"Har du hittat nåt?" frågade hon och jag skakade på huvudet. Jag tittade mot entrén och såg en tjej och en kille i min ålder gå in i affären. Vilka var dem? 
"Erin, titta upp." Hon tittade snabbt upp och hennes blick fastnade vid tjejen och killen.
"Vilka fan är dom?" sa hon och tog inte blicken från dem.
"Ingen aning." svarade jag. Tjejen tittade åt vårt håll och tittade snabbt bort igen.
"Vi sticker." Jag la händerna i fickorna och gick nonchalant ut genom butiken. Vi gick ut ur gallerian och gick till bilen.
"Jag hatar nytt folk." sa jag sammanbitet medan jag satte mig i bilen. Erin startade bilen och började köra hemåt. 
"Jag tror dem jobbar åt Bieber." sa Erin och körde in i husets uppfart. Jag gick ur bilen och tog tag i mina påsar och låste upp dörren. 
"Jag med." svarade jag och möttes av en mörk tystnad när jag gick in i huset. 
"Ingen är hemma tror jag." Jag tog av mig skorna och jackan och dumpade påsarna på golvet.
"Hm.. Jag kollar övervåningen." Erin sprang upp och jag tog upp mina påsar igen och gick upp för trappan och när jag gick förbi Kyle's rum hörde jag röster därifrån och jag stannade till. Dörren var halvt öppen och jag kikade in och såg dem kramas. Jag blev lite förvirrad. Jag har aldrig sett dem kramas förut, men det kan vara en vänskaplig kram också. Jag slutade titta och gick vidare till mitt rum och stängde dörren bakom mig och öppnade min garderob. Erin hade rätt, det var nästan bara svart där i. Jag tog upp dem nyköpta kläderna och la dem i garderoben. Jag drog en hand genom mitt hår och tog fram min fram min mobil och satte på hörlurarna och la mig ner i sängen. Låtarna flöt på och mina ögonlock blev tyngre och tyngre. Inom några minuter så sov jag.

Justin's point of view:

Jag hoppade över en flyttkartong och blev irriterad över att inget i huset var klart ännu.
"Kan ni fucking skynda, jag har inte hela dagen på mig." sa jag irriterat.
"Du kan också hjälpa till, istället för att bara stå där och klaga." svarade Chaz och tog upp grejerna från flyttkartongerna och dem andra killarna sa inget. Och dem var smarta nog att inte säga något.
"Ja, och om du slutade prata emot mig mindre och jobba mer skulle det också gått bättre." Jag skakade argt på huvudet och gick upp för trappan och gick in i det enda rum som var färdigt. Mitt kontor. Jag satte mig bakom stolen och började röka en cigarett medan jag läste ett brev från någon grupp om ett uppdrag. Det handlade om att jag skulle döda The Richerts, och jag skrattade åt det. Ingen match för mig. Jag började fundera på om jag skulle skicka någon av killarna att göra uppdraget eller om jag själv skulle ta tag i det. Det knackade på dörren och personen kom snabbt in efter ha knackat.
"Vet du varför man knackar?" sa jag och tittade på min lillasyster Jazzy. Hon hade en klänning precis strax under knäna och sitt bruna hår uppsats. Hon var inte så lik mig, men det berodde på att vi var halvsyskon.
"Justin, snälla, kan jag få gå ut och shoppa." 
"Nej." svarade jag bestämt. Jag kunde inte riskera hennes liv på något sätt.
"Jag har frågat Ryan om han kunde följa med mig och seriöst jag har suttit instängd i det här huset i två dagar. Jag vill gå ut och se solljuset." sa hon frustrerat. Det var sant att hon kände sig uttråkad, vi hade varken någon internet eller någon tv ännu. Jag kunde väl göra ett undantag.
"Är du säker på att Ryan ska följa med?" svarade jag och jag såg att hon började le.
"Jag är hundra."
"Okej då, men..." Jag hann inte avsluta min mening innan hon hoppa upp och krama om mig. Jag log lite och krama tillbaks.
"Gå nu innan jag ändrar mig." Hon lyste upp av glädje och gick ut genom dörren. Jag tog upp min iPhone och skrev ett kort sms och efter några minuter kom Bella upp.
"Du var snabb." sa jag roat och hon log. Hennes kort korta klänning gjorde mig galen.
"Du verkar trött." sa hon och började smeka mina armar. Jag svarade inte och lät henne fortsätta smeka min kropp. Jag tog tag i hennes hand och hon satte sig på mitt ena ben och vi började kyssas och jag drog sakta ner hennes klänning.
 
_______________________________________________________________________________________
 
Så det var kapitel 1! Vad tycker ni om den? :) Vill gärna ha några kommentarer innan vi lägger upp nästa kapitel. 
 
 
/ R and I
 
 

Run like you stole something - Teaser. "The law has limits, he has not."

Han suckade högt och tände en cigarett och tog ett bloss och blåste ut innan han fortsatte. Man kunde se att han var väldigt frurstread. "Bieber är i stan" sa han och det kändes som att alla höll andan. "Vad fick honom att komma tillbaks?"
 
"Vem fan är du?" sa jag och höll upp AK7 mot honom. Han vände sig om, och jag kunde se hans ansikte tydligt, för månen lyste upp rummet. Han hade brunt rufsugt hår, svarta jeans, en vit t-shirt och en jeans jacka. Om det inte vore för denna sjuka situation hade jag tyckt att han var snygg.
"Vem är du?" svarade han irriterat.
"Jag frågade först."
"What are we, five?"
"Säg vem du är, och varför du är här annars dödar jag dig."
"Girl, chill down. Du har ingen match mot mig." Han gick mot mig och tryckte ner min AK7.
 
____________________________________________________________________________________________
 

Det där är teasern till den uppkommande berättelsen! Har ni fått en clue om vilken kändis det handlar om? ;) (Btw han är inte kändis i storyn). Jag vill bara varna er att jag anser att denna berättelse är åldersgräns på 13+ pga svordommar, grafisk våld, sexuella saker uppkommer.Och jag skriver engelska/svenska. Om ni ändå läser och är under 13, är det på egen risk och vi tar inte ansvar för det. Första kapitlet kommer upp imorgon, keep your eyes open. See you soon.
 
R and I

VART ALLT BÖRJAR!

Jaaa, allt börjar i bloggen! Jag och min vän kommer lägga ut stories till er som vi längtar till att publicera! Än så länge får ni ursäkta headern som är på just nu. Vi kommer skriva olika stories oftast "gangster" , och övernaturligt!
 
Den första storyn vi kommer lägga upp heter "Run like you stoled something". Coming soon ;) Ni får gissa själv vilken/vilka kändisar det handlar om. Vi kommer lägga upp en liten teaser/del av storyn snart. Håll ut snälla! :)
 
  / R and I