Kapitel 4 - Run like you stole something - "Det är du som är Bieber, va?"

Previously
 
"Whoa, någon verkar desperat." sa jag men rörde försiktigt insidan av hennes lår. Hon drog upp sin klänning lite och jag fick en bättre syn av det som fanns mellan hennes ben. Hur mycket jag än ville, kunde jag inte fortsätta. Jag hade en fest att gå på, och en kille att döda.
"Jag har inte tid med det här, stick." sa jag och reste mig upp och tog min kostym. Hon mumlade något ohörbart och gick ut ur rummet. Jag satte på den svarta kostymen och dem svarta skorna. Jag tog upp en cigg och tände den och gick ner till min bil.

Sam's point of wiew:
 
När jag kom fram var det fullt av bilar överallt. Det var en betjänt som öppnade bildörren åt mig och jag log och gick av. Jag gav betjänten bilnycklarna så att hon kunde parkera bilen. Jag tog en del av klänningen i handen så jag inte skulle ramla. Jag gick upp för trappan och in genom entre dörren där det stod en betjänt som höll upp en bricka med glas med vin. Jag tog en och gick in. Det var en stor sal och folk minglade runt och serveringsfolk gick runt och bjöd folk på något att äta och påfyllning av vin. Jag tittade misstänkt ut genom folkmassan här. Jag visste inte vilka som jobbade åt The Lighters så vem som helst kunde jobba åt dem. Jag tog upp min mobil och skickade ett sms till Joe. "Ser du nåt?" skickade jag och tog en klunk av mitt vita vin. Efter någon minut kom ett svar. "Nej, har inte kunnat hacka mig in i systemet ännu. Säger till när" Jag svarade inte och gick genom salen och tog små klunkar av vinet medan. Hur fan skulle jag veta vilka som är med i The Lighters? Jag ställde mig bredvid ett bord där det fanns tilltugg. Jag tittade på det, men det såg inte så tillfredsställande ut. 
"Stalkar du mig?" sa en mörk röst bakom mig och jag vände mig om. Det var killen som tog mitt uppdrag. 
"Antagligen du som stalkar mig, eftersom du kom fram till mig." sa jag kallt och tittade upp på honom. Nu kunde jag se hans ögonfärg. Honungsbruna. Dem påminde mig om "honom". 
"Well, lika kaxig som igår kväll ser jag" sa han och la sina händer i fickorna. Jag drack det sista av vinet och tittade ännu en gång ut över folkmassan. 
 
"Letar du efter någon speciell?" frågade han. Vad fan ville han veta det för?
"Nej vad får dig att tro det?" sa jag och tog ett till glas vin när en betjänt gick förbi med brickan. Han svarade inte, och jag undrade varför jag aldrig hade sett honom förut. 
"Hur kommer det sig att jag aldrig har sett dig förut? Jag känner alla i den här stan." sa jag. 
"Alla i den här stan vet vem jag är" sa han och log ett mystiskt leende. Då slog det mig. Hur kunde jag vara så dum?
"Det är du som är Bieber, va?" sa jag och var själv fövånad över att den där Bieber såg så... Het ut. Jag trodde han skulle varit i trettio års åldern eller något. Dem flesta ledarna brukar vara det. 
"Justin Bieber." rättade han och tog vinglaset från min hand. Vem fan trodde han att han var? 
"Vad är ditt jävla problem?" sa jag irriterad och la en hårslinga bakom örat. 
"Vad är ditt namn då?" sa han och ignorerade helt vad jag sa innan. Min mobil vibrerade till och jag vände ryggen  mot honom och tog fram mobilen. 
"Jag hitta en bomb i huset. Den exploderar om 5 min TA DIG UT" Åh fuck. Det här var inte bra. Shit. Jag började snabbt gå därifrån och jag hörde att Bieber killen följde efter. När jag kom till entren tog jag av mig klackarna. Dem var bara i vägen. 
"Varför har du så bråttom?" sa han när jag kastade bort skorna.
"Det är en fucking bomb i huset. Dem explodera den när som helst." sa jag och började att springa ner för trapporna med bara fötter och ut till vägen. Jag hörde att han fortfarande var bakom mig och jag spang fortare tills jag var några hundra meter från huset. Jag stannade för att ta ett andetag. 
"Fuck min bil." hörde jag Justin säga och jag började att räkna sekunder. 5, 4, 3, 2.. Huset explodera upp i bitar och elden flammade som bara den. Vem fan var jäveln som satte ditt bomben? Jag hade fucking tur. Jag antar att stan ska skaffa en ny borgmästare. Jag hörde polis sirener och brandbilar och jag började gå därifrån. Justin gick fortfarande efter mig. 
"Vad vill du mig?" sa jag irriterat. 
 
Justin's point of wiew:
 
"Jag vill tacka dig för att ha räddat mitt liv." sa jag och vi gick sida vid sida. 
"Uh, om du inte hade varit i närheten så skulle jag inte ha gjort något" sa hon och om det inte vore för att hon just hade räddat mig skulle jag fucking slagit till bitchen. 
"Du verkar frysa, vill du ha min kavaj?" frågade jag och det var väldigt ovanligt att jag var så här gentle. 
"Håll din äckliga kavaj för dig själv" svarade hon och började att gå snabbare. What a fucking bitch. 
"Så vad heter du?" sa jag och försökte hålla tålamodet. Det tog ett tag för henne att svara.
"Sam." sa hon kort. Jag svär att hon hade den värsta PMS det kunde finnas. Efter att jag var klar med det här är bitchen körd. Vi var tysta och gick ett tag till ända tills hon stannade upp. 
"Jag bor här" Sa hon och nickade mot huset. 
"Oh." 
"Så stick nu." 
"Jag bor långt härifrån" ljög jag. 
"Jag kan inte gå resten. Kan jag slagga hos dig?" fortsatte jag.
"Marco fucking hatar dig. Du kommer vara dödens så fort du kommer igenom dörren." Sa hon trött och drog en hand genom sitt mörka hår. 
"Så ta in mig på ett annat sätt då" sa jag envist. Bitchen måste ta mig in. 
"Nej, jag kan inte."
"Försök" 
"Åh fuck it, det ligger en stege i trädgården. Ta den och klättra upp för fönstret med svarta gardiner. Om du tar fel fönster, är det ditt fel." sa hon och vände på klacken och gick in genom dörren.
 
Sam's point of wiew:
 
Varför lät jag honom komma in? Åh shit. Jag låste upp dörren och kom in i den varma hallen. Jag gick in till vardagsrumet där alla satt, Erin och Kyle också för en gång skull. 
"Vad vacker du är!" utbrast hon och jag gav henne bara ett svagt leende. Jag kände Marcos ilska blicka ända härifrån. Jag var körd. 
 
"Samantha sätt dig ner" sa han ilsket. Jag gav killarna en "Pray for me" blick innan jag vände mig mot Marco.Det var sällan han kallade mig för Samantha och när han väl gjorde det var han jävligt sur. 
"Varför i helvete berätta du inte att du såg Bieber på ditt senaste uppdrag?!. Han gjorde hälften av ditt uppdrag" halvskrek han. Om han bara visste att Justin var i huset. 
"Jag trodde inte du höll saker för mig, för oss" sa han och nickade mot dem andra. "Du kommer inte får göra uppdrag på ett bra tag. Gå upp till ditt rum jag vill inte se dig just nu" Spottade han och jag ställde mig hastigt upp. Vem fan trodde han att han är, min pappa? Jävla idiot. Erin gav mig en sorgsen blick och jag gick förbi henne och gick upp till mitt rum. Jag öppnade och såg Justin ligga på min säng som om att han inte hade några problem i världen. Jag stängde dörren bakom mig och låste. 
"Gå av" sa jag och satte mig på sängkanten. 
"Uh, jag ska sova här eller har du glömt?" sa han och flinade. Han hade tagit av sig kavajen och skorna och låg där med sin vita skjorta och svarta byxor. Sexig som fan med det skulle han inte få veta. "Uh, jag ska sova på sängen. You're sleeping on the floor bro" sa jag och ställde mig upp för att öppna garderoben. 
"Hämta en madrass, at least" sa han och satte sig upp från sängen. "Är du dum eller? Ska jag gå och hämta en madrass och berätta att deras värsta fiende sover över. Ingen big deal alls." Sa jag och tog fram en vit t-shirt och mjukisar till mig själv. Jag tog fram två lakan också. "Här lägg det här på golvet." sa jag och kastade lakanet till honom. "Din säng är fett stor. Den räcker till tre personer." sa han irriterad. 
"Uhm, no. Du sover på golvet,. Period. Föresten måste jag byta om vänd dig om." sa jag och han vände sig om. Jag tog av mig klänningen och såg honom kolla bakåt. Perversa jävel. "Jag svär om du kollar bakåt en gång till sover du på gatan" sa jag surt och tog på mig mina kläder snabbt.  
"Okej, så. Gå av min säng." sa jag när jag hade fått på mig mina kläder.
"Ge mig en kudde, av alla dina hundra" muttrade han och jag tittade mot dem. Det kanske var sex stycken. But he ain't getting one.  "Nej, jag kan inte sova utan alla mina sex stycken." sa jag och flinade. "Asso jävla..." mumlade han och la det tunna lakanet på golvet och la sig ner. 
"Sam, kan du öppna dörren!" skrek Erin och knacka på dörren. Jag ställde mig panikslaget upp och Justin tittade förvirrat. 
"Göm dig äckel!" 
"Öh, vart?" han ställde sig upp och började leta någonstans att gömma sig i. 
"Sam varför tar det så lång tid!" sa Erin otåligt. 
 
"Jag kommer" sa jag och öppnade sakta dörren. Hon kom in och ställde sig mitt i rummet. "Omg hur mår du? Du måste ha tagit det hårt när Marco skällde ut dig så där. Vill du prata...." Hon fortsatte snacka på och jag tittade mig omkring och såg inte Justin någonstans. Vart fan hade han gömt sig? Jag hörde Erin prata på men inte om vad. Jag satte mig på sängen och kände något röra på sig. Oh shit, idioten hade gömt sig under täcket. Hur dum kan han vara? Jag lade mig över honom så Erin inte märkte att det låg någon under täcket. Jag kände hur han skrattade och jag ville bara slå till honom.
"...Och så gick dejten. Det var hur roligt som helst. Hur var uppdraget?" frågadee hon och la sitt huvud på sne. Hon märkte inget fortfarande. "Vet du vad Erin? Jag känner mig utmattad. Jag berättar allt imorgon okej?" sa jag och ville bara att hon skulle gå ut.
"Okej. Är du säker på att du inte vill prata?"
"Jag är säker."
"Okej. Godnatt Sam." Hon log och gick ut från rummet. Jag ställde mig upp och låste dörren. Jag kunde äntligen andas ut. "Finally, hon stack. Jag höll på att kvävas här" sa Justin och sträckte ut på sig. "Du kunde gömt dig under sängen eller något dumbass." sa jag och la mig ner på sängen. 
"Jag ångrar inget för det kändes bra när du låg ovanpå mig" skrattade han och drog en hand genom sitt hår. "Jävla perversa idiot, gå av min säng innan du våldtar mig!" sa jag och skrattade. "It's not rape if you like it" Jag gav honom en arg blick och han la sig ner på golvet med sin lila lakan. "Släck lampan dude" sa jag och han lutade sig fram och släckte den. Jag hade två täcken och sex kuddar och han hade ett tunt lakan. Jag kunde inget annat än att tycka synd om honom. Jag tog tag i två kuddar och en av mina täcken och kastade dem ner till honom. Han vände sig förvånat om och jag log svagt. "You're welcome" Sa jag tyst och såg på när han tog av sig sina byxor och skjorta. Han la täcket över sig och kudden under sitt huvud. Justin tittade upp mot mig och jag tittade ner mot honom. Varför lät jag vår värsta fiender in i vårt hus? Och det konstiga är att jag inte tycker jag har gjort det minsta fel. 
 

Vi lämnar er med Samanthas dumma ord. Tycker ni att hon gjorde fel av att släppa in deras värsta fiende?
Kommentera och lämna er svar, var det bra eller dåligt av henne att släppa in honom? Phew, det har tog lång tid att skriva. Som vanligt hoppas vi att mer kommentarer kommer in. Man blir verkligen jätte glad så tack så jätte mycket! :) Vad tror ni händer nästa kapitel? Då kommer en speciel karaktär upp, beliebers borde veta ;) Fortsätt att kommentera! :)
 
R and I
 
 
 

Kommentarer
Ellinor säger:

Sjukt bra novell!
När kommer nästa del?
Ni skriver som gudar! :) <3

Svar: Nästa kommer antingen imorgon eller över imorgon. Tack så jätte mycket! <3
R and I

2013-04-01 | 09:11:38
Denise säger:

Asbra :) när kommer nästa?

2013-04-02 | 10:13:25
Denise säger:

Asbra :) när kommer nästa?

2013-04-02 | 10:13:42
Maria :* säger:

Sjukt bra kapitel!! När kommer nästa? Den har inte kommit ut nu på länge :/

2013-04-07 | 12:55:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback